I Gävle ligger det gamla fängelset på Söder alldeles intill slottet, i själva verket är det uppfört på en avstyckad del av slottsträdgården.

De togs i bruk den 1 juli 1847, som ett av de första av sitt slag i landet. Fängelset, som uppfördes i tre våningar efter den T- formade planen, ritades av Carl Fredrik Hjelm. Det innehöll 66 ljusa celler och mörka, samt administrationsdelen med bland annat kök, kontorslokaler, direktörsbostad och tingssal. Uppvärmningen sköttes från en värmeanläggning i källaren och spreds genom murade kanaler horisontellt och vertikalt i byggnaden alltså golvvärme. På fängelsegården fanns trädgårdsland som sköttes av fångarna. Själva cellbyggnaden var inrättad på gängse sätt med celler utmed yttermurarna och med gallerier runt ett öppet ljusschakt. Cellerna placerades förskjutna så att det skulle vara omöjligt att se in i en cell från en annan om två dörrar råkade öppnas samtidigt.

Cellerna som mäter cirka 2*3 meter var ’möblerade’ med ett väggfast skåp, en väggfast pall, en spottkopp och en ’toalettstol’. Natten
fick fången ursprungligen tillbringa i en hängmatta, som dock senare byttes ut mot en säng som tagtid förvandlades till ett arbetsbord. Dagsljusbelysningen kom från ett litet stickbågigt fönster som var placerat så högt att fången inte skulle kunna titta ut, vilket var förbjudet. Till yttermera visso var det också förbjudet att avlägsna dammet som samlades på den sluttande fönsterbänken, för att vakterna skulle kunna kontrollera att innevånaren ändå inte försökt att praktisera sig upp till fönstret. Så var det på alla fängelser.
Fängelset tillbyggdes åren 1884-85 med en flygel i norr, efter ritningar av Fångvårdsstyrelsens arkitekt Claes Robert Ljungberg, och fick då ytterligare 29 platser. Under 1900-talet tillkom en gymnastiksal och en verkstadsbyggnad.

Fängelsegården användes dock inte bara för hortikulturella syften, utan det fanns dystrare inslag. I Sverige avskaffades dödsstraffet först 1921, men den sista avrättningen i landet ägde rum på Långholmen klockan 8.08 den 23 november 1910, då Johan Alfred Andersson Anders huvud föll för giljotinens bila, utlöst av Sverige siste skarprättare- Anders Gustaf Dalman. I Gävleborgs län ägde den sista av rättningen rum betydligt tidigare, nämligen den 17 mars 1893. Då fördes Altamördaren Per Johan Petterson ut till schavotten som hade byggts upp av femton tvåtumsplank på den östra delen av Gävlefängelsets gård. Där vänta de skarprättare Dalman i guldgalonerad uniform och med yxan dold bakom ryggen.

År 1913 beslöts att fängelset i Gävle skulle ta emot unga manliga fångar från hela riket. Många av de hade begränsade läs- och skrivkunskaper och därför startades skolverksamhet i fängelset, ett exempel som sedan följdes vid de stora centralfängelserna och vid straffängelset i Uppsala. Under en period var Gävlefängelset interneringsanstalt, alltså hemvist för fångar med straff som inte var tidsbestämda Interneringsstraffet utmönstrades 1981. På 1970 talet bedrevs i Gävle en försöksverksamhet med det ”modifierade terapeutiska samhället” vilket innebar att de intagna hade ett stort inflytande i allt vad som rörde verksamheten på anstalten.
Under 1930-talet förstorades här, som på andra svenska fängelser, de flesta av de ursprungliga små cellfönstren så att det nu blev möjligt att se ut om man ansträngde sig. I samband med att den nya verkställighetslagen trädde i kraft 1946 lades galleriöppningarna igen, på samma sätt som på andra fängelser i landet. Detta dels för att ingen skulle kunna kasta sig ned genom schakter nu när man kunde röra sig fritt i fängelset, dels för att man behövde de nytillkomna utrymmena som matsalar och dagrum.

[Byggnadsminne]

Det gamla cellfängelset i Gävle, som i folkmun kallas Hotell Hamilton efter landshövdingen Hugo Hamilton som givit namn åt gatan där fängelset ligger, stängdes 1986. Kommunen övertog fängelset den 1 juli samma år och nu följde en lång och tidvis stormig debatt om fängelsets vara eller icke vara. Kommunen och dess bostadsföretag ville helst riva och bebygga tomten med bostäder medan andra krafter, med länsstyrelsen i spetsen, ville bevara gamla anläggningen. Det hela slutade med att fängelsebyggnaden med omgivande mur 1998 förklarades som byggnadsminne mot ägarens vilja, och i samband med det inlöste staten genom Riksantikvarieämbetet fastigheten. Fängelset i Gävle är den första byggnad som inlösts av staten till följd av en byggnadsminnesförklaring.

Källa: Katarina Kallings Nilsson
Fängelsemusèet i Gävle
Utraget ur artikel av: Staffan Nilsson "Kulturvärden"
Utgiven av Statens Fastighetsverk
nr: 3 2003

Kulturhus Lätting. Hamiltongatan 1, 802 66 Gävle. Tel: 026 - 189383 / Fax: 026 - 181555 / epost: kultur@latting.se
www.latting.se