| [ Historik ] |
Kulturföreningen Lätting bildades 1988 av ett antal kulturintresserade personer i Gävle. Föreningens målsättning var att bredda det kulturella utbudet i Gävle, genom kursverksamhet, galleri, kulturell mötesplats och musikklubb. Syftet var att låta fler människor ta del av kulturverksamheten och därför startades galleriet i kafémiljö, musikklubben arrangerade jazz - och folkmusik i pubmiljö för att locka en ny publik. Kursverksamheten innehöll en bredd av inriktningar från litteraturcirklar till afrikanska trummor. Genom samarbetet med Studiefrämjandet och Kulturförvaltningen i Gävle hade föreningen snart byggt upp denna verksamhet och inom ett år hade Kulturföreningen Lätting ca 500 medlemmar. Verksamheten drevs helt på ideell basis och ett trettiotal aktiva medlemmar turades om att på kvällstid och helger driva kaféet, musikklubben och kursverksamheten, som redan från start riktade sig till allmänheten. |
|
[ Kompetensutveckling Lätting blir till ] 1991 tog två av föreningens medlemmar initiativ till att ansöka om projektstöd för ett kulturprojekt riktat till arbetslösa ungdomar. Ansökan ställdes till kommunstyrelsen och syftet var att i projektform förbättra arbetsmarknadsåtgärder för ungdomar. Idén var att låta ungdomar delta i en kreativ miljö och genom att bli stöttade och få ta ansvar, få personlig utveckling och klara av att gå vidare med utbildning eller arbete. Aktiviteterna var kaféverksamhet, marknadsföring och kursverksamhet.
Kulturföreningen Lättings lokaler stod tomma dagtid och detta möjliggjorde projektet att praktiskt ta form. Arbetsmarknadsenheten inom Gävle Kommun var den instans som beviljade medel till en handledartjänst under åtta månader - och projektet startade. 16 arbetslösa ungdomar deltog under denna period, och efter utvärdering av resultatet, beviljades projektet medel till en tjänst till, och lärare i vissa teoretiska ämnen. Ungdomarna kunde nu bedriva teoretiska studier på halvtid. Arbetsförmedlingen började också ge projektet stöd, och är sedan dess tillsammans med Arbetsmarknadsenheten våra främsta sammarbetspartners.
Teorin bakom projektet visade sig fungera i praktiken, och en stor majoritet av ungdomarna gick vidare till utbildning eller arbete. 1993 utökades Kulturprojekt Lättings efter önskemål från Arbetsförmedlingen, och projektet blev nu Kulturaktivitetshuset Lätting med ett åttiotal deltagare i åldrarna 16 - 65 år. Förlaga till detta nya, stora projekt var Kulturhuset i Stockholm, som låter barn prova olika aktiviteter för att väcka intresse för kultur och teknik. Det viktiga var att projejktet skulle fylla en funktion för allmänheten, och vi koncentrerade oss på verksamhet riktat till barn. Avdelningar som startades var teater, foto, musikverkstad, datalek, sagorum, film mm.
Under 1993 ökade antalet deltagare till 130, som på heltid deltog i projektets verksamhet för barn. Antalet handledare blev nu sju, som ansvarade för olika verksamhetsområden. Under det året hade projektet ca 10 000 barnbesök och ett par hundra studiebesök. Sedan 1993 har ca 5.000 personer deltagit i projektets verksamhet på heltid. Parallellt med fortsatte kulturverksamheten i föreningens regi på kvällar och helger. När projektet startade bestämdes att man skulle skilja de två grenarna åt genom olika organisationer. Föreningen är dock huvudman och projektet har redovisningsplikt till denna. Orsaken var att ingen visste hur livskraftigt projektet skulle bli, och hade sin ideella grund att stå på. Projektledare anställdes av föreningen och de blev också ansvariga gentemot Kommun och Arbetsförmedling gällande utvärdering, uppföljning och redovisning. Föreningens ekonomi blandades aldrig med kulturprojektets. Detta att "öronmärka" all veksamhet har varit en ledstjärna genom alla år. Olika projekt har sin verksamhet och riktar sig till sin specifika målgrupp.
|
|
[ Nya samarbetspartners tillkommer, och fler projekt.. ] Under 1994 - 95 inleddes projektverksamhet med stöd av Ungdomsstyrelsen. Kulturföreningen Lätting fick stöd för att bli ett idé- och utvecklingscentrum för ungdomsverksamhet. Verksamheten blev nationellt uppmärksammad och studiebesöken utifrån landet ökade. Samarbetet mellan en ideell organisation, Stat och Kommun var också ovanligt och många ville få inspiration och tips på hur det kunde se ut. Under dessa år inleddes samarbetet med gymnasieskolans individuella program och vi började ta emot fler ungdomar som av olika anledningar inte gick i den vanliga gymnasieskolan. Detta samarbete pågår fortfarande och vi har femton platser till förfogande för elever från individuella programmet.
Vi inledde också ett treårigt projekt i samarbete med Gävle Stadsbibliotek, där två bibliotekarier arbetade halvtid inom Kompetensutveckling Lätting för att berika och berikas. Projektet stöddes av Statens Kulturråd. Under dessa år startade också traditionen med att arrangera en barnfestival varje år i samarbete med Kultur Gävle. Senare blev detta också en del i nationaldagsfirandet i Gävle. Barnverksamheten utvecklades snabbt, och Lättings teater spelade både i skolor och i egna lokaler för barn i alla åldrar. Barndans blev också en uppskattad verksamhet för dagis och fritids, och ett femtiotal barn gick varje vecka på "danskurs" i huset. 1995 inleddes samarbete med Grundskolan, då vi startade en fritidsklubb för barn i åldrarna 9 - 12 år. Ett tjugotal barn deltog i verksamheten efter skoltid. Detta samarbete fortsatte till slutet av 1999, då fritidsklubbverksamheten flyttade till skolans egna lokaler. Engagemanget i kulturverksamheten för barn ledde 2000 till ett projekt mot främlingsfientlighet och rasism "Integritetation", som med stöd av Allmänna Arvsfonden under tre år arbetade med att hitta verktyg att använda i arbetet med dessa frågor med barn. Flera hundra barn deltog i projektet, som utmynnade i en handbok för skolor och dagis.
1999 genomförde vi också ett mål 3 - projekt med stöd av den europeiska socialfonden, där syftet var att arbeta för att bevara gamla tekniker inom framför allt plåtslageri och smide. Verksamheten med hantverk kom senare att utvecklas i ett annat projekt, med fokus på att skapa arbetstillfällen inom hantverksområdet. 2001 - 02 genomförde vi ett teaterprojekt med svenska och romska ungdomar med stöd av Integrationsverket och Kultur Gävle, med syfte att förbättra situationen för romska ungdomar.
Parallellt med alla projekt fortsatte föreningens verksamhet kvällstid och varje år har vi genomfört ett femtiotal studiecirklar inom olika områden. Galleriverksamheten, där lokala konstnärer får ställa ut i kafémiljö har varit mycket lyckad under alla år. I samband med flytten till nya lokaler 2001 kom galleriet att få en mycket framträdande roll i vår verksamhet. Musikverksamheten började dock att vackla under 1995, för att läggas ner helt 1996. Anledningen var att de personer som hade haft ansvaret började tröttna och det fanns inga som riktigt orkade ta vid. När Klubb Lätting gick i graven förlorade Gävle en mycket välbesökt jazz- och folkmusikscen.
|
|
[ Verksamheten blir internationell ] 1996 inledde vi, på inrådan av ungdomstyrelsen en internationell verksamhet, då ett pilotprojekt med volontärverksamhet startade inom EU-programmet Ungdom För Europa. Vi blev sändande och mottagande organisation för volontärer, som under sex månader upp till ett år fick delta i ett europeiskt projekt. Att ta emot utländska ungdomar var spännande, besvärligt men otroligt berikande.
Sedan 1996 har vi tagit emot ett trettiotal utländska volontärer från Frankrike, Portugal, Grekland, Tyskland, Österike, Italien, Belgien, Litauen, och Storbritannien. (Flera av dem var i Gävle under det stora snökaoset 1998). Volontärverksamheten ökar intresset för språk hos allmänheten här hemma, minskar främlingsfientligheten och ökar intresset för att prova möjligheterna ute i Europa. Betydelsen är mycket större än vad vi först trodde och denna del av vår verksamhet utökas kontinuerligt. Under senare år arrangerar vi också ungdomsutbyten, där grupper av ungdomar träffas för att byta erfarenheter och möta nya kulturer. 1996 startade vi vårt första Youthstartprojekt för ungdomar. Det var ett transnationellt projekt inom Employment, Europeiska Socialfonden. Tillsammans med partners i Storbritannien, Frankrike, Portugal och Tyskland inledde vi ett tvåårigt projekt med internationell målsättning. Ungdomar från individuella programmet deltog och vi genomförde en mängd resor. Syftet var att hitta metoder att arbeta med ungdomar med sociala problem.
1998 startade vi ett nytt Youthstartprojekt, där ungdomar själva skulle ansvara för information till andra ungdomar. Vi hade förmånen att få fortsätta vårt samarbete med samma partners, och projektet var mycket lyckat. Dessa internationella erfarenheter har präglat hela vår verksamhet och denna del utvecklas ständigt. Vi har deltagit i ungdomsutbyten i Rumänien, Spanien Portugal och Tyskland, samt anordnat utbyten här i Gävle med deltagare från andra länder.
Sedan två år är vi ett av tio "Eurodesk-kontor" i Sverige, vilket innebär användare av en databas med all tänkbar information om internationella möjligheter. Vi ingår i ett nationellt och ett europeiskt nätverk med organisationer som arbetar med volontärer och ungdomsutbyten. Nationellt fungerar vi som ett informationscentrum vad gäller denna verksamhet, och har ett mycket nära samarbete med Ungdomsstyrelsen, som är ansvarig myndighet för EU programmet "Ungdom". 2002 startade SIDA ett projekt med möjligheter att söka för utbyten med båda vuxna och ungdomar, och genom det genomförde vi utbyten med Vietnam och Mexico. 2003-05 genomförde vi ett internationellt projekt inom Joint Action, där vi utbildar partners från Italien, Grekland, Tyskland och Litauen i hur man kan använda Forumteater som ett verktyg i arbetet med att öka ungdomars delaktighet i samhället. Vi arrangerade fyra seminarier och däremellan byggde varje partner upp en verksamhet med Forumteater i sitt respektive land. Forskare från Högskolan i Gävle har följt och utvärderat projektet.
|
 |
[ Den nationella verksamheten fortsätter.. ] Under senare år har vi genomfört en rad nationella projekt med internationell karaktär. Exempelvis ett utställningsprojekt om internationella möjligheter, med stöd av Länsstyrelsen, Ungdomsstyrelsen och Landstinget, som genomfördes i samband med den sjunde europeiska konferensen om social ekonomi 2000, ett filmprojekt om ungdomars attityder till internationell erfarenhet med stöd av Ungdomsstyrelsen 2001-02, ett informationsprojekt om ungdomars situation i Östeuropa med stöd av Ungdomsstyrelsen 2001,ett projekt om ungdomar och Reklam, med stöd av Ungdomsstyrelsen 2002-03, ett projekt om ungdomars hälsa, med stöd av Arvsfonden 2003-04. Vi genomför med start 2004 ett hantverksprojekt, med stöd av Europeiska Socialfonden, Mål 3 och Sparbanksstiftelsen Nya. Dessutom har vi samarbetat med en rad möjliga och omöjliga organisationer och myndigheter under åren, vilket breddat vårt kontaktnät och våra erfarenheter. Vi har fungerat som rådgivare i många sammanhang och deltagit i konferenser/möten både som deltagare och föreläsare. Sedan 2001 hyr vi f.d. fängelset i centrala Gävle och har blivit Kulturhus Lätting.
|
