[ Integritetation ]

Ett projekt inom Kulturföreningen Lättings under perioden 001001-030930. En slutrapport för perioden 021001-030930 med sammanfattning av hela projektperioden. En slutrapport från projektet ”Integritetation” – en ny väg att mötas Inom Kulturföreningen Lättings.

Projektperiod: 021001-030930
Projektnummer: 2000/148

Projektet har haft som syfte att motverka segregationen i samhället genom nya arbetsmetoder. Målsättningen har varit att arbeta fram arbetsmetoder och verktyg att använda i skolor, dagis/fritids och fritidsgårdar i arbetet med barn och ungdomar utifrån det nya begreppet Integritetation, som skapats ur integration och integritet. I projektansökan ansökte vi om 1 200 000 i projektbidrag från Allmänna Arvsfonden, och den totala projektkostnaden beräknades att uppgå till 1 550 000. Vi fick beviljat 1 000 av Allmänna Arvsfonden, och projektbudgeten reviderades därför till 1 350 000.

 

Arbetet med projektet inleddes 2000 och fyra personer har sedan dess arbetat med projektet på heltid tillsammans med ett trettiotal ungdomar med att planera, fundera, diskutera, testa och genomföra olika aktiviteter inom ramarna för projektet. Första året testades idéer praktiskt, en Forumteaterföreställning för barn, och teater med Romska ungdomar, vi framställde informations- och diskussionsmaterial och flera olika övningar med bild och form testades. Antalet barn och ungdomar som deltagit i verksamheten direkt och indirekt har varit:



-Forumteater för ca 200 barn i 10-12 års ålder
-Forumteater med 10 ungdomar i åldrarna 16-18 år
-Diskussionsgrupper med ca 100 ungdomar i åldrarna 16-18 år
-Särskilda diskussionsgrupper med 35 ungdomar i åldrarna 16-18 år
-Internationella diskussionsgrupper med ca 40 ungdomar i åldrarna 16-18 år
-Informationsgrupp med flickor i åldrarna 14-16 år
-Workshops med ca 200 barn i åldrarna 4-8 år

 

 

Under andra året vidareutvecklades idéer och aktiviteter, vi producerade en Dockteater, ett dramasamarbete med två mellanstadieklasser inleddes, diskussionsgrupperna med ungdomar fortsatte liksom övningar med bil och form Det antal barn och ungdomar som totalt deltog i verksamheten var:

-Dockteater för ca 600 barn i sex års ålder
-Forumteater med 50 ungdomar i åldrarna 12-12 år
-Dramakurs med 10 ungdomar i åldrarna 13-15 år
-Diskussionsgrupper med ca 80 ungdomar i åldrarna 16-20 år
-Internationella diskussionsgrupper med 50 ungdomar i åldrarna 16-18 år
-Dramagrupp med 15 flickor i åldrarna 14-16 år
-Workshops med ca 900 barn i åldrarna 4-12 år

 


[Uppföljning av aktiviteterna]

En person har varit ansvarig för marknadsföring och dokumentation, och projektet har följts av en extern utvärderare. Allt material
har samlats för dokumentation och för att sammanställas till en handbok/metodbok för hur man kan arbeta i skolor mm med integritetationsfrågor. Hanboken är i dagsläget inte färdigtryckt, men allt material till den är sammanställt. Reklam för handboken finns redan i verksamhetens lokaler och information har gått ut till skolor, fritid, dagis mm. Under det tredje och sista året av projektet har projektet fortsatt att experimentera med nya aktiviteter, parallellt med att dokumentera verksamheten. Exempel på aktiviteter är:

 

 

 

 

[DRAMA FÖR MELLANSTADIEKLASSER]

Verksamheten med drama i två mellanstadieklasser inleddes och pågick under hela det andra året av projektet och har sedan fortsatt
under det tredje året. Två projektledare har träffat klasserna en gång i veckan och har under dessa lektioner behandlat ämnen såsom respekt, mod, kamratskap, mobbing, rasism och utanförskap. Barnen har tränats i att prata inför varandra – och att lyssna på varandra. En av projektledarna fungerade som observatör och skrev ner allt som hände under lektionerna. Under det tredje året har delar av aktiviteterna i klasserna handlat om att diskutera vilka erfarenheter som har gjorts under projektperioden, vad deltagarna har lärt sig och andra. Såsom beskrivits i tidigare rapport, var de två klasserna valda just därför att de hade vissa problem med mobbing och arbetet har varit tufft, men både lärare, elever och projektledare uttrycker att projektet har haft positiv inverkan på relationerna i klasserna. Stökigheten och mobbingen har minskat radikalt. Totalt deltog 30 elever och fyra lärare i denna verksamhet.

 

 

[DISKUSSIONSMATERIAL]

Liksom de två första åren, har man i anslutning till arbetet med teater fortsatt verksamheten att låta ungdomar i grupp diskutera olika teman. Man har liksom tidigare år tagit hjälp av ungdomar som deltar i Kulturhus Lättings övriga verksamhet och ett hundratal ungdomar har vid tjugo tillfällen diskuterat:

• Kulturkrockar
• mobbing
• religionsfrihet, vad betyder det?
• respekt
• våld

 

Ungdomarna har själva styrt valen av diskussionsteman utifrån vad de har varit intresserade av att prata om. Varje tema har diskuterats i fem olika grupper med en ansvarig moderator i varje grupp. Liksom tidigare år har man konstaterat att diskussionsgrupperna lämpar sig bäst i en grupp som på något sätt tidigare känner varandra och genom ett förtroende vågar uttrycka sina åsikter. Materialet från diskussionsgrupperna utgör en grund i ett arbetsmaterial i metodhandboken med förslag och idéer på hur man kan arbeta med gruppdynamik. I anslutning till internationella utbyten har man även genomfört internationella diskussionsträffar, som uteslutande har behandlat ämnet kulturkrockar. Ungdomarna har genom olika rollspel fått tydliggöra kulturkrockar och vilka konsekvenser de kan få. Då föreningen har förmånen att få ta emot många internationella besök, har man haft möjlighet till ett antal diskussionsträffar under projektperioden, med ungdomar från olika europeiska länder. Totalt har ca 50 ungdomar deltagit i internationella diskussionsgrupper. Intresset för kulturkrockar är stort, och erfarenheterna från projektet har fått till följd att många ungdomar ser kulturkrockar som ett positivt inslag i samhället istället för ett problem som till varje pris ska lösas. Med hjälp av krockkuddar i form av ökad kunskap, blir kulturkrockarna ett spännande inslag i ett mångkulturellt samhälle.

 

 

[ÖVNINGAR MED BILD OCH FORM]

I december 2002 flyttade Kulturföreningen Lätting till det nyrenoverade f.d. Fängelset i centrala Gävle, och blev Kulturhus Lätting. De nya lokalerna skapade möjligheter för nya verksamheter, och Kulturburen bildades på den översta våningen, med kulturverksamhet för barn på en yta av ca 500kvadratmeter, plus ett tiotal celler, som väntade på att göras om till något nytt. I enlighet med projektets syfte och målsättning, kom alla aktiviteter under det första året i de nya lokalerna att följa teman som antirasism, ökad förståelse för det mångkulturella samhället och respekt för individen. Exempel på workshops som genomfördes under 2003 är:


Vår gemensamma jord
Lågstadiebarn fick bygga stora jordglober tillsammans och göra dockor som representerade världens alla barn och fästa dem på globerna. Sedan diskuterade man vad barn har för behov, om de skiljer sig i olika delar av världen, vilka rättigheter barn har, vilka orättvisor som finns i världen mm. Jordgloberna ställdes senare ut i de olika skolorna som har deltagit. Ungdomar från Kulturburen ansvarade för verksamheten. Totalt deltog ca 1000 barn i åldrarna 6-7 år i workshops om vår gemensamma jord. Varje barn deltog i tre workshops knutna till denna aktiviteter.


Alla världsdelar
Man utgick från f.d. Fängelse celler och lät en cell representera en världsdel, med detaljer som representerar just den, flaggor, bilder av djur, människor, symboler etc. I varje cell samlade man sedan en mycket liten barngrupp, som fick lyssna på musik och ljud från den representerade världsdelen och sedan prata om likheter/olikheter och varför det ser olika ut i olika världsdelar. Ungdomar från Kulturburen ansvarade för att, tillsammans med projektledarna från Integritetationsprojektet, planera och bygga upp de olika världsdelscellerna. Totalt har ca 500 barn i åldrarna 4-6 år deltagit i världsdelsgrupper under 2003. Varje barn deltog minst tre gånger.


Gemensam tavla
Barn i åldrarna 4-6 år fick tillsammans göra en tavla, där de målade något de tycker om. Det kunde vara ett djur, mamma eller pappa, en leksak, ett hus mm. När tavlan var färdig diskuterades hur viktigt det är att ha någon att tycka om , och att ha vänner. Totalt deltog ca 500 barn i denna workshop under 2003. De nya lokalerna har öppnat för en rad möjligheter, men också skapat frågor hos de deltagande barnen. Byggnaden är ett f.d. Fängelse, som har återskapats till hur det en gång såg ut, med originalfärger, galler, celler o.d. Lokalerna känns inte otäcka, som ett Fängelse, utan glada och öppna, vilket har lett till diskussioner om vad som skapar positiva och negativa känslor. Gemenskap skapar glädje och positiva känslor även i ett gammalt Fängelse.. Barnen tycker att det är mycket spännande att tala om brott och straff, och att sitta i en cell och fantisera om hur det var för fångarna att sitta instängda.. I framtiden planerar vi en rad projekt knutna till detta ämne i samarbete med Fängelseföreningen, som har öppnat ett Fängelsemuseum i tio av byggandens celler.

 

 

 

 

 

[UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING]

Projektet har följts av en extern utvärderare, som aktivt följt verksamheten fem timmar i veckan samt aktiviteter i skolor. All verksamhet har dokumenterats, både i ord, bild och ibland även på video, och materialet är en del av metodhandboken, som förväntas tryckas de närmaste veckorna. När det gäller antalet barn och ungdomar som deltagit i projektet, kan vi konstatera att verksamheten under det tredje året har haft:

-Drama för mellanstadieklasser med totalt 60 barn i åldrarna 10-12 år, samt 4 lärare.

-Diskussionsgrupper med totalt ca 100 ungdomar.

-Internationella diskussionsgrupper med totalt ca 50 ungdomar från olika europeiska länder.

-Workshops med ca 2000 barn i åldrarna 4-12 år, där också ca 100 ungdomar i åldrarna 16-20 år har deltagit som ansvariga för verksamheterna.

-Antalet barn och ungdomar som har involverats i projektet har således följt projektplanen. Antalet ungdomar har varit något lägre än planerat under hela projektet, men antalet barn har istället varit betydligt fler än vad som planerades inför projektstart. Detta gäller för varje år av projektet.

-Utvärderarens uppgift, förutom uppföljning, också att genom intervjuer låta ungdomar och personal göra egna, personliga utvärderingar och samla erfarenheterna till en stor sammanställning.

 

 
[SPRIDNING OCH DOKUMENTATION]

Projektet har under det tredje året dokumenteras i skrift, bild och på video och erfarenheterna har samlats i en metodhandbok, som kommer att tryckas under mars månad. Denna handbok kommer senare under våren att skickas ut till olika samarbetspartners. Exempel på olika aktiviteter har redan spridits till skolor och dagis/fritids under de tre år som projektet har pågått, genom ett redan etablerat samarbete mellan föreningen och berörda myndigheter. Kulturhus Lätting tar varje år emot ca 200 studiebesök, och under dessa har även givits information om Integritetationsprojektet, och tips om kontaktperson, metodhandbok etc. Även under internationella studiebesök och utbyten har projektet diskuterats och redovisats. Kulturhus Lätting innehåller en mängd aktiviteter för barn och ungdomar och i alla dessa verksamheter har det funnits tillgänglig information om projektet. Verksamheten innefattar också kafé, konferensrum för uthyrning och kursverksamhet, och även för dessa besökare har det funnits tillgänglig information om projektet. Det kommer också att finnas information om projektresultatet i framtiden för allmänheten. Genom vår konferensrumsuthyrning, samarbetar vi mycket med myndigheter såsom skolbarnomsorgen, socialförvaltning m.fl. och dessa målgrupper har visat stort intresse för projektet, och att få ta del av erfarenheterna.
Projekt Integritetation visades sig vara en mycket betydelsefullt projekt i Kulturföreningen Lättings historia, och har förändrat föreningens fokus på verksamhet. Det syntes tidigt att behovet av verktyg för att motverka segregation, mobbing och rasism är mycket stort, och arbetet med detta kan involveras i en rad olika aktiviteter. I de flesta av föreningen kulturaktiviteter för barn och ungdomar finns röd tråd av integritetation med, idag och i framtiden.

 

 

 

 

 

[HUR MÅLEN HAR UPPNÅTTS]

Långsiktigt handlar projektet om att använda nya arbetsformer för att motverka segregation. Kortsiktigt består projektet av förstudier, försöksverksamhet parallellt med teknikutveckling, och det är den delen projektstödet har sökts och beviljats för. Projektets målsättning har varit att arbeta fram arbetsmetoder och verktyg att använda i skolor, dagis/fritids och fritidsgårdar i arbetet med bar och ungdomar, utifrån det nya begreppet integritetation istället för integration. Projektet har arbetat fram metoder för att motverka segregationen och en metodhandbok är färdig men inte än tryckt. Målet att arbeta fram metoder får ändå anses vara uppnått, då allt material finns samlat. Antal barn och ungdomar som projektet skulle omfatta var:


-Barn i åldrarna 6-11 år: 200 per år dvs. ca 600 totalt
-Ungdomar i åldrarna 12-16 år: 400 per år dvs. 1 200 totalt.
-Totalt har projektet omfattat barn i åldrarna 6-10 år: 3 700 under hela projektet uppdelat på 200 – år 1, 1 500 –år 2, 2 000 – år 3
-Totalt har projektet omfattat ungdomar i åldrarna 11-20 år: 925 under hela projektet uppdelat på 400 – år 1, 215 – år 2, 310 – år 3.

 


 
[HUR PROJEKTPLANEN HAR KUNNAT FÖLJAS]

Projektplanen för projektet åskådliggjordes vid projektstart av följande faser:


År 1: Arbete med att konkretisera och praktiskt pröva våra metoder genom verksamhet i skolor och på Fritisgårdar. Parallellt med den praktiska verksamheten arbetas arbetsmaterialet fram. I slutet av år 1 kontaktas olika organisationer och myndigheter nationellt och internationellt för spridning av projektet.


År 2: Arbete med att motverka segregationen genom praktisk verksamhet i skolor och Fritidsgårdar med stöd av arbetsmaterialet. Fortsatt spridning av arbetsmaterialet och projektidé.


År 3: Som år 2


I en genomgång av lägesrapporterna för varje år, som baseras på uppföljningar och utvärderingar, visas att de olika faserna i projektet har följts. Det som har skiljt sig från projektplanen är att metodhandboken inte har blivit tryckt under projektperioden. Anledningen är främst att nya aktiviteter och metoder har tillkommit under hela perioden, som har känts viktiga att få med som exempel på verktyg. De olika aktiviteterna finns dock beskrivna och under projekttiden har mycket arbete lagts ned på att sprida exempel på metoder att använda. Det finns alltså ingen motsättning i att handboken inte är klar. Den kommer dock att tryckas under den närmaste månaden, och distribueras till olika samarbetsparters. Metodhandboken kommer också att kunna beställas och köpas i Kulturhus Lättings butik och beställning kommer också att kunna göras genom vår hemsida www.latting.se. I projektplanen beskrivs olika partners och nätverk som kan användas för spridning, och det är något som har kunnat göras. Kulturhus Lätting är med i ett antal nätverk, både nationella och internationella, och medlemmarna i de nätverken är även medlemmar i andra.. osv., vilket gör att spridningseffekten blir än större. Många av våra samarbetspartners arbetar med barn och ungdomar, så intresset för verktyg att använda i den verksamheten är av naturliga skäl mycket stort. De internationella nätverken kommer också att fylla en viktig funktion i framtiden när det gäller översättning av metodhandboken – flera partners har erbjudit sig att hjälpa oss med översättning från svenska/engelska till exempelvis spanska, tyska, franska, italienska.

 


[HUR DET SOM HAR VARIT NYTT OCH UTVECKLANDE HAR FALLIT UT]

Det nyskapande med projektet är man vill skapa nya verktyg arbetsmetoder för att arbeta mot segregation med barn och ungdomar. Detta har gjorts genom att utgå från det nya ordet Integritetation, ett ord som skapats ur orden integritet och integration , för att visa att man måste ta hänsyn till att varje människas rätt att vara unik, samtidigt som varje individ har rätt att ha en plats i samhället. All projektets verksamhet är ny, då ingen av aktiviteterna fullt ut har provats förut, men verksamheten bygger på erfarenheter från tidigare projekt, som har stött problem just på grund av brist på nya metoder. Projektet har, som tidigare nämnts haft stor betydelse för Kulturhus Lättings verksamhet, och metoderna är idag en del av de verktyg som används i arbetet med barn och ungdomar. Intresset bland barn och ungdomar att delta har varit mycket stort vilket siffrorna tydligt visar ; 3 700 barn och 925 ungdomar som deltagit i olika aktiviteter. Det stora antalet deltagare har också genererat ett gediget dokumentationsmaterial, som har använts under projektperioden och som kommer att användas på olika sätt i framtiden, bland annat i tryckningen av metodhandboken.

 

 

[HUR DET FRAMTIDA ARBETET SKA SE UT]

Som redan tidigare har nämnts, är aktiviteterna och idéerna från projektet ”Integritetation” idag en del av den permanenta verksamheten inom Kulturhus Lätting. Barn och ungdomsverksamheten har utvecklats, och får idag i större utsträckning användas även i den etablerade verksamheten , med stöd av Arbetsförmedling/Gävle Kommun. Under projektperioden har vi också etablerat samarbeten med andra partners, exempelvis dagligverksamheten för utvecklingsstörda ungdomar, särskolegymnasiet, Treklöver/Balder – kommunala verksamheter för barn och ungdomar med olika former av problem, Gymnasieskolans individuella program, som vi tidigare haft kontakt med men nu utvecklat ytterligare, Flera organisationer i andra euroepiska länder med verksamhet för barn och ungdomar. Bland annat har vi inlett ett projekt inom Joint Action, som syftar till att öka ungdomars delaktighet i samhället, där vi använder Forumteater som ett verktyg. Våra partners i detta projekt finns i Grekland, Italien, Tyskland och Litauen. När det gäller verksamhet har vi efter projekttidens slut arbetat vidare med projektets idéer genom bland annat:


Samarbetet med Fängelseföreningen har inletts och vi har flera idéer på projekt med anknytning till Kriminalvården. Vi har inlett ett samarbetet med Socialförvaltningen/Invandrarcentrum/Svenska kyrkan m.fl, som syftar till att anordna kulturläger för tonårstjejer, för att öka deras delaktighet i samhället. Kulturburen, som är Kulturhus Lättings verksamhet för barn, arbetar varje termin efter minst ett av de återkommande teman som var knutet till Integritetationsprojektet.

Erfarenheterna från Integritetationsprojektet och den inom kort tryckta metodhandboken, kommer att översättas till minst fyra språk med hjälp av våra partners i olika europeiska länder. Dessa kommer också att hjälpa till med det framtida spridningsarbetet. När metodhandboken är tryckt, kommer Kulturhus Lätting att bjuda in representanter från alla våra partners , och andra intresserade för information och presentation. Integritetationen hjälpte oss att förstå Med hjälp av krockkuddar i form av ökad kunskap, blir kulturkrockar ett spännande inslag i ett mångkulturellt samhälle.


Kontaktperson och projektledare för projektet:
Susanne Ruthström
Kulturhus Lätting
Hamiltongatan 1
802 66 Gävle
tel: 026 18 93 83
fax: 026 18 93 83
e-mail: susanne@latting.se
hemsida: www.latting.se


Administrativ kontaktperson:
Ninni Berggren Magnusson
Adressuppgifter: samma som ovan
e-mail: ninni@latting.se

 

Nu finns boken: [INTEGRITETATION -en ny väg att mötas]

 


Kulturhus Lätting. Hamiltongatan 1, 802 66 Gävle. Tel: 026 - 189383 / Fax: 026 - 181555 / epost: kultur@latting.se
www.latting.se

 

Kulturhus Lätting. Hamiltongatan 1, 802 66 Gävle. Tel: 026 - 189383 / Fax: 026 - 181555 / epost: kultur@latting.se
[Tillbaka]